Historien bakom bilden

Historien bakom bilden!
”En bild säger mer än 1000 ord sägs det, men varje bild har också en historia som inte syns på bilden.”
Under den vinjetten berättar VLT´s fotografer om någon av sina bilder.
Torsdagen 22 Juli 2010 berättade Lars Höglund om denna bild.

AVBRYT UPPDRAGET! Jag upprepar AVBRYT UPPDRAGET! En order dånar fram i planets hörlurar. Två vita prickar på en radarskärm ”någonstans i Sverige” visade att Warzawa-pakten skickat upp två jaktplan mot oss. Mitt fotouppdrag fick ett snabbt slut.

På kalla krigets tid, hur det är i dag vet jag inte, satt det alltid några svenska flygvapenpiloter beredda med flygplanen startklara. Färdigklädda så när  som på hjälmen. Det de var beredda på var, att om det dök upp några okända och oanmälda vita prickar, det vill säga flygplan, på gränsövervakningens radarskärmar så skulle de snabbt, inom loppet av någon minut, upp i luften och identifiera och avvisa flyg-planen.
Incidentberedskap kallades det.

Flygflottiljen i Västerås, F1 lades ned 1983. Den här berättelsen är från en av F1´s sista incidentberedskaper.

ADAM GUL, en av F1´s tre flygdivisioner, hade ett av sina årliga incidentpass, den här gången placerad i södra Sverige. VLT fick vara med och rapportera. Reporter var Gunnar Hillding och jag fotograferade. Vi fick till vårt förfogande ett ”eget plan” en SK60, ett fyrsitsigt skolflygplan. F1 hade tre Draken plan på plats. Två för eventuella ingripande och ett i reserv. Vårt plan som i jämförelse med Draken planen närmast var att betrakta som en moped, styrdes av F1-kaptenen Gunnar Kjellin.

Många timmar går utan att något händer. Det blir eftermiddag, kväll och natt. På eftermiddagen den andra dagen av beredskapspasset sprakar det till i högtalaren som sitter på väggen i barracken där i slutet av landningsbanan. Det är den underjordiska luftförsvarscentralen som ger startorder. Blixtsnabbt är piloterna Mats Åhlin och Göran Renström på fötter och på väg upp i sina plan. VLT försöker ”skugga” de båda Drakarna med vår ”moppe” men de drar ifrån och försvinner snart ur vårt synfält. Efter några minuter rapportera Mats Åhlin att de fått kontakt med ”pricken” och har den under observation samtidigt som de drar ned på farten för att invänta oss så att jag kan fotografera ”mötet” i luften.

Vårt SK 60 plan är visserligen även det ett ”jetplan” men mycket snabbare än ”pricken” är det inte, det tar flera minuter innan också vi har kontakt. Jag har varit helt upptagen av att följa jakten så jag vet inte var vi befinner oss. Gunnar Kjellin berättar att vi är i internationellt luftrum i södra Östersjön.

Det visar sig att ”pricken” tillhör västtyska marinen och därigenom också försvarspakten Nato, det är ett plan av typen Breguet Atlantic, något mindre än en DC 9:a. Flygplanet är fullproppat med avlyssningsutrustning och är på spaningsuppdrag in genom södra Östersjön för att sedan svänga norrut upp förbi Gotland på östra sidan och sedan vända hemåt igen. Deras uppdrag är att spela in så mycket radiotrafik som möjligt från Sovjetunionens område. Den här typen av spaningsflygningar skedde nästan varje dag, både från Nato och Warzawapaktens sida, Alla vakade på alla. Framför oss såg vi det ”kalla kriget” och jag kunde fotografera det.

Det är mitt i de funderingarna som rösten i hörlurarna ropar, AVBRYT UPPDRAGET! AVBRYT UPPDRAGET! Vi hade i ivern att få så bra bilder som möjligt drivit Nato-planet ned mot polskt luftrum. Deras luftledningscentral måste på sina radarskärmar sett fyra ”vita prickar” närma sig deras luftrum – en mindre invasion, kan tyckas. Första pricken var Nato-planet, tvåan och trean Drakarna från flygflottiljen i Västerås och den fjärde pricken var VLT på uppdrag.

Men om det visste Warzawapakten inget, de skickade upp två jaktplan med skarpa vapen, för att försvara sitt luftrum. Vi avbröt uppdraget, Nato-planet fortsatte sitt i det ”kalla krigets” anda. Jaktplanen från Polen fick vända utan att ha fått kontakt.
Vi som skulle göra ett reportage om F1:s incidentberedskap hade själva skapat en incident.

Lars Höglund, VLT 

Denna artikel är publicerad med tillstånd av Lars Höglund